Där busshållplatsen med namnet Byxelkrok centrum ligger idag, låg det gamla fiskeläget med namnet Torps sjöbodar. Dessa sjöbodar fanns redan 1683 med på karta. Delar av det gamla fiskeläget finns fortfarande kvar på denna plats. Byn Torp som fiskeläget tillhörde, härstammar långt tillbaka i tiden.

Torpborna drog upp sina båtar genom dragdiket som gick från Tokenäs upp till den gamla delen av Torps centrum, där den troligen låg. Den hade benämningen Knarrhagen (Knarr=havsgående vikingaskepp). På den platsen byggdes så sent som 1856 den sista båten, som var en slup med namnet Juno.

Tokenäs var som hamn viktig vid utskeppning av lokala varor, men som med åren kom att vara allt grundare och båtarna mer djupgående. Under 1800-talet kom utlastningen att vara på olika platser längs kusten. Och i början av 1900-talet fick Byxelkrok en landfast brygga som kom att ligga mitt i bukten. En av orsakerna till att Byxelkrok fick en ny brygga vid den tiden var att vi fått en färjförbindelse med Oskarshamn. Redan vid den tiden väcktes frågan om en ny djupare och skyddad hamn med bättre bottenförbindelse. Så redan i början av 1900-talet kom den gamla drömmen om en djuphamn att planeras, och redan 1913 fanns planen klar för en ny hamn. Men den stoppades på grund av att de styrande tyckte att det var dyrt och onödigt med en större hamn.

I början av 1930-talet när det var dåliga tider och många arbetslösa, beslutades det att en hamn skulle byggas som beredskapsarbete. Vid den här tiden bestämdes det också, att hamnområdet som tillhörde Torps byalag skulle förvärvas av Böda Kommun. Så under Byxelkroks hamns korta tid har det funnits tre olika ägare till hamnområdet, en hamn som redan från början var för liten. I närheten av hamnområdet kan vi även idag se resterna efter kalkugnarna som var en del av det som skapade behovet av hamn för utlastning och som ökades med att färjan kom, samt att skutorna och fiskebåtarna blev fler. Dessa kalkugnar beskriver Linné i sin Öländska resa 1741.

Vad namnet Byxelkrok egentligen kommer ifrån, tvistar de lärde i Uppsala om. Deras uppfattning är att det var Byskogen, som låg där affären ligger idag, som är upphovet till namnet Byxelkrok. Men för min del är det långsökt eftersom den platsen inte har någon direkt anknytning till Torps fiskeläge. Min teori, är att det är själva fiskeläget som har givit upphov till Byxelkrok och som från början stavades Byxlekrok (byns läge i kroken). En viktig faktor i detta, är att i mitten av 1890-talet kom en ny lag om fisket och fördelningen av fiskevattnen. I detta sammanhang talade bönderna som ägde fiskeläget om att det var deras och ingen fick inskränka på deras rätt. Detta kan vi läsa om Torparvisan som skrevs vid den här tiden, och som är på 18 verser. Vers nr 2 går så här: ”Hans majestät har stiftat en ny och rolig lag, som uti kraft skall träda, det får man se en dag. Det är om fiskerätten vid Ölands västra kust, som jag ämnar sjunga med glädje liv och lust.” Det var andra stora förändringar på gång vid den tiden, för det var 1895 som Torp fick en ny huvudväg och skolan lades ner. Nästa stora fas i Byxelkroks historia började på 1920-talet då bla café, dansbana, pensionat samt affär byggdes och innan dess hade vi en skurkvarn kombinerad med såg som revs 1914, som senare kom att ge plats åt det nya, som kom på 1930-talet.

I och med att det lilla fiskesamhället kom att inrikta sig tidigt på turismen så blev det ytterligare ett uppsving när den nya hamnen blev färdig. Strax innan dess, i början av 1930-talet hade vi fått bussförbindelse, vilket också medförde att vi fick fler affärer, pensionat, caféer och tom. en bilverkstad. Toppen på det hela var att posten kom till 1938, vilket bidrog till att servicen ökade och namnet Byxelkrok började användas i större omfattning.

Marknaden som ännu finns, var etablerad redan i början av 1900-talet, men lades ner i slutet av 1940-talet. Den återupptogs igen under 1980-talet under andra former och är idag ett populärt utflyktsmål. 1957 gjordes det en planläggning av Byxelkrok, som i och med ökningen av turismen kom att få ett större behov av vatten, vägar och nya planlagda områden för framtida behov. Vid planläggningen behöll man den gamla fastighetsbeteckningen som Byxelkrok tillhör och som idag heter Böda-Torp eller Borgholm-Böda-Torp. Området med postadressen 380 75 Byxelkrok går ifrån Böda Sand och Rosendal i söder och Långe Erik i norr.

Öland förr i tiden
1569-1801 = Kungliga Djurgårdsinrättningen

Johan III´s tid, tidigare hade hertig Erik jaktplatser på ön. Hela Öland blir jaktmark för kungar och adelsmän. Alla rovdjur utrotas på grund av att de skadar viltet, dvs. jaktbytet. Bönderna får inte jaga och deras hundar mister ett ben, för säkerhets skull. Ek och Bok såväl som Hassel tillhör kungen då det behövs till skeppsbyggeri samt mat åt vildsvinen (ollon och nötter). Vildsvinen införs 1723 som jämte annat vilt tillåts beta i böndernas åkrar. Jordbruket står stilla i 250 år Överträdelser av förordningen medför i värsta fall avrättning, annars böter, fängelse, spöslitning,
landsförvisning…

1700-talet
1709 Kronoallmänningen införs och böndernas nyttjanderätt minskas avsevärt. 1711 Sista pestbegravningen på Öland. Under 1700-talet införs spannmålsodling på ön.

1800-talet
1801 – avvecklas djurgårdsinrättningen och oskiftade utmarker delas upp. Staten
behåller Ottenby och Böda i slutet av artonhundra talet. Emigranternas hemman köps upp och bildar tillsammans en areal av 6000 hektar varav 5400 ha produktiv skog. 1819- enskiftet. Lantmätare Pilo mäter upp Skäftekärr (180 tunnland Kronoskattehemman). Lantmäteriarbete 1820-30 av Otto Starck. Rågångar huggs upp i kartläggningssyfte. Dessa blir senare vägar för transporter och biltrafik, kallade ”linjer” i öst-västlig riktning och ”baser” i nord-sydlig riktning. 1850 – Bödaupproret, senare kallat Skogsupproret 1867-1868 är det nödår och överbefolkat på ön, vilket leder till den stora emigrationen till Amerika.

Text: Alrik Nilsson